Hur har ditt barn det i skolan?
Min son går idag första ring på gymnasiet. Vägen hit har varit krokig och osäker. Min oro har gnagt i min mage varje dag. Den gnager än. Ett litet hål i mitt innersta fyllt med oro och mer oro. Måtte han orka tiden ut. Måtte han förstå att han är bra på så många sätt. Måtte han få tillräckligt med kunskap och förståelse att han ska klara sig i vuxenlivet. Varje dag är denna oro verklig. Jag har gråtit i min ensamhet, jag har gråtit tillsammans med honom. Gråtit över en frustration att skolan inte gjort mer.
Nu inför gymnasiet var jag ute i god tid. Dagen efter vi tackat ja till platsen ringde jag och berättade om de stödbehov han behövt och fortfarande behöver. Jag blev betryggad över att skolan hade tidigare erfarenhet av samma funktionsvariation och skickade dem kopia på logopedutlåtandet. Den här gången skulle det nog bli bättre. Men i slutet på första termin fick vi veta att han riskerade få F i flera ämnen. Uppgifter som inte var inlämnade, klassrumssituationer som inte fungerade. Och den information vi gett skolan om hans svårigheter hade ingen lärare fått.
Min son har under sin skoltid fått insatser för sent och först efter att vi vårdnadshavare påtalat det. Min son uppvisar svårigheter och begränsningar inom exakt samma områden som de områden man behöver kunna/visa för att få D i betyg. Det betyder att hur mycket han än skulle försöka skulle han aldrig klara att få mer än godkända betyg. Det är ju HELT vrickat! Det är ju som att cykla med två trasiga ben och ständigt uppmuntras att cykla snabbare.
Min son som kämpat varje dag i skolan i nio år med att förstå, orka, hänga med och lämna in uppgifter – fortfarande får han inte det kompletta stödet han behöver för att känna att han lyckas, är duktig och tycker att det är roligt. Tre olika skolor, tre upplevelse av otillräckligt stöd och nio år av daglig oro för att skolan inte förstått HUR:et. HUR lär han sig bäst? HUR behöver vi organisera skolarbetet? HUR inspirerar vi honom för att bli engagerad och motiverad? Och ändå står det så tydligt i hans utlåtande. Alla svårigheter han har och alla sätt man kan anpassa skolarbetet på – på enkel svenska att även vi vårdnadshavare kan förstå. Jag har fortfarande inte förstått varför det är så svårt för skolan att anpassa.
Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?
Mitt barn behöver få skoluppgifter uppdelade i mindre moment. Fler muntliga genomgångar. Mer praktik än teori. Bättre anpassade skolklassmiljöer med ståbord och bönkuddar. Praktiska inlämningsuppgifter. Lärare med kompetens och förmåga att engagera. Mitt barn får inte det idag.
Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?
Skolor behöver mer resurser för att kunna anpassa skolmiljön. Jag kliver in på högstadiet och gymnasiet och baxnar över miljön. Företag satsar mer på en inspirerande miljö för sina anställda än vad skolan gör. Allt som handlar om skolan ska kosta så lite som möjligt så att budgeten hålls. Barn måste få kosta, annars får vi betala för det när de blir vuxna.