Hur har ditt barn det i skolan?
Våren i årskurs 7 utbröt pandemin. I samband med det blev det allt svårare för honom att ta sig till skolan, men kom oftast iväg ändå. Bra betyg överlag. Lagom till årskurs 8 valde kommunen att slå ihop sonens högstadium med kommunens andra, redan trånga, högstadium. Frånvaron ökade markant, men kunde delvis förklaras med fysisk sjukdom så som förkylning. De skulle dessutom vara hemma för minsta lilla symptom. Sedan beslutades om distansundervisning för alla, pga Corona. Den perioden hade han 100 % närvaro! Som störtdök när de skulle tillbaka för undervisning på plats. Trots att jag upprepade gånger förde frånvaron på tal och bad om hjälp gjordes inget. Några möten med beslut som inte har genomförts – från skolans sida. Sedan ett år tillbaka 100% frånvaro och skolan gör ingenting. En resurs är avdelad 3×20 min/vecka sedan årsskiftet men ingen kontakt tas från skolans sida. Ingenting, bara enstaka mejl med ursäkter för att det tar så lång tid. Nu är det sex veckor kvar av grundskolan …
Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?
Jag vet inte vilket stöd mitt barn skulle behöva eftersom vi inte får en chans att prova något. Lugnare miljö, mindre klass från början kanske, men där får man bara gå om man har diagnos och i dagsläget har han inte det. Nej, vi får inget stöd, inget stöd prövas, inga planer görs, inga som helst initiativ tas från skolans sida – det är jag som vårdnadshavare som hör av mig till dem.
Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?
Mindre klasser och skolor. Möjlighet att gå i resursgrupp utan diagnos. Ökad flexibilitet i hur undervisning ska bedrivas, till exempel genom distansundervisning online. Starta senare på dagen, åtminstone från högstadiet. Skrota betygen innan årskurs 8. Kanske efter också … Omarbeta hela läroplanen. Upphör med de slentrianmässiga orosanmälningarna till socialtjänsten!